Tänk att så otroligt mycket kan trängas på en sådan liten yta!

I bakgrunden till höger syns grophus 1 som undersöks och till vänster grophus

​Ett undersökningsområde på 80 kvadratmeter i Gamla Uppsala, har visat sig vara fullt av matrester, golvlager, tegel, spikar, ugnar, fröer och avfallsgropar. Här kan man verkligen tala om en intensivt utnyttjad plats. Allt från vapenutrustning till flera eldstål och finfinkeramik har hittats. Nu släpper Arkeologerna vid Statens historiska museum en rapport från utgrävningen, som ägde rum 2014.

Den arkeologiska undersökningen gjordes inför en utbyggnad av Storgården. Bara några hundra meter nordväst om platsen ligger kungshögarna och den forna domkyrkan.

Spår av hus

Spår efter fyra hus upptäcktes. Två av dem var så kallade grophus, där man grävt ned golvet i markytan, så att lerväggarna bildar själva huskroppen.

Det ena grophuset var i bruk någon gång under 700-900-talen och har troligtvis använts som kokhus vid något tillfälle. En ugn och matavfall i form av ben och fröer talar för det.

Det andra grophuset var något yngre, från omkring 900-1100-talen och har sannolikt haft två funktioner. I ett första skede användes huset som kök och verkstadslokal för småhantverk. Senare har taket försvunnit och man har lagat mat under bar himmel.

På undersökningsytan hittades också spår av två medeltida stolphus från 1300-talet. Stolphus innebär att taket burits upp av takbärande stolpar.

Ett av stolphusen hade en central bostadsdel, som flankerades av mindre rum som kan ha fungerat som fähus, förråd och/eller arbetsrum.

Några av stolparna hade grävts ned i gamla avfallsgropar där flera fina medeltida fynd gjordes. Bland annat en brakteat från 1250-1270 och skärvor av exklusiva keramikkärl, bland annat en kanna från Siegburg från mitten av 1300-talet och rhenländskt stengods.

Två eldstål - med hjälp av en bit flinta och fnöske kunde man snabbt göra upp eld.

​Fynden avslöjar vad som hände här

Uppenbarligen har man sysslat med hantverk på platsen, bland annat hittades brynen, järnslagg, synål, sisare (gammaldags sax) och en syl med träskaft.

Beträffande personlig utrustning hittades exempelvis en pincett och en sölja. Dessutom påträffades fragment av handsklameller och armborstpilspetsar.

Gnagmärken på benen

Djurben, mest obrända, utgjorde nästan 80 procent av hela fyndmaterialet. Benen är spår efter matrester och slaktavfall.

Matvanorna har skiljt sig åt mellan grophusen och stolphusen. I grophusen har man ätit lika mycket får/get och nöt som svin. I de medeltida stolphusen däremot har man mest ätit nöt, därefter får/get och bara lite svin.

Inga rester efter måltider på högvilt hittades, sådana rätter serverades förmodligen bara i högreståndsmiljöer.

Relativt få fynd av fiskben gjordes, så det verkar inte ha legat på tallriken särskilt ofta.

Även hundarna har fått sitt, på många av benen hittades gnagmärken.

Sölja, del av pincett och beslag

​Vad växte i Gamla Uppsala?

Genom jordprover har också små växtdelar (bland annat fröer) hittats i grophusen, stolphusen och ytorna runtomkring. Dessa visar att man både använde odlade växter (till exempel havre, skalkorn och vete) och ogräs (bland annat svinmålla och revsmörblomma). Uppenbarligen har man också plockat växter som trivs på betesmarker (hundstarr) och de som finns i vattnet (kransalg).

Vad döljer sig under asfalten?

Trots att undersökningsytan var så pass liten, har alltså enormt mycket information kunnat utvinnas.
Och om de här spåren efter hus, matrester och växter är så pass välbevarade, finns det stort hopp om att mer finns under de ytor som idag är asfalterade i Gamla Uppsala.
Hela rapporten ”Yngre järnålder och medeltid vid Storgården – stolphus, grophus och avfallsgropar”.