Varför gräver vi här?

- Vi har till exempel kunnat undersöka hela gårdsmiljöer från vendeltid och vikingatid. Utifrån boplatserna och gravarna kommer vi kanske att kunna omvärdera gamla sanningar och bygga upp en helt ny kunskap om Gamla Uppsala, säger projektledaren Lena Beronius-Jörpeland. 

Anledningen till den arkeologiska undersökningen är Trafikverkets utbyggnad av Ostkustbanan. Detta ger arkeologer från Statens Historiska museer - Arkeologiska uppdragsverksamheten (tidigare Riksantikvarieämbetet UV Mitt), SAU och Upplandsmuseet tillfälle att undersöka ett nästan 70 000 kvadratmeter stort område. I uppdraget ingår också att driva denna hemsida, så att allmänheten kan följa utgrävningen.

Fornlämningarna som ska undersökas är främst från järnålder och medeltid, ungefär från år 0 till 1500-talet.

Områdena som grävs ut har tidigare varit relativt okända i och med att lämningarna inte har varit synliga ovan mark. Därför har det inte tilldragit sig något större intresse från forskningen. 

Förhoppningen med undersökningen är att kunna följa samhällsförändringar under 2000 år och belysa den sociala mångfalden i Gamla Uppsala – alltså inte bara den storslagna eliten, utan också trälarna, hantverkarna och bondefamiljerna.   

2017 kommer de vetenskapliga rapporterna och en populärvetenskaplig publikation ut, där alla analyser och färdiga resultat från Gamla Uppsala presenteras.