Gamla Uppsala bebott tidigare än man trott

Karta med fyra boplatser markerade norr och söder om Samnan.

Redan under bronsåldern (1700-500 f. Kr) var Gamla Uppsala ett relativt rikt och komplext samhälle! Det menar arkeologerna Hans Göthberg och Per Frölund, som presenterat sin senaste forskning i artikeln "Gamla Uppsala före formationen - ett bidrag till centralplatsens genes" i antologin ”Gamla Uppsala i ny belysning”.

Tidigare framstod Gamla Uppsalas bronsålder som ganska anonym, det fanns några lösfynd som bronsdolk och holkyxa, ett gnejsblock med skålgropar och några skärvstenshögar. Men gravar och boplatser lyste med sin frånvaro. Tills de stora exploateringsgrävningarna i trakten tog vid.

Utgrävningsresultat tillsammans med information från paleoekologer har gett en helt ny bild av Gamla Uppsala under bronsåldern.

Arkeologer kan se tre betydelsefulla skeden i denna äldsta historia, som tar sin början omkring 1700 f. Kr, alltså under äldre bronsålder. Tidigare trodde man att större delarna av Gamla Uppsala låg under vatten vid denna tid.

Hur har då de tre skedena ut?

1. Äldre bronsålder - landnam

De första båtresenärerna som anlände till Gamla Uppsala, omkring 1700 f. Kr, slog sig ned vid vikar och laguner, på nivåer som låg omkring 20 m.ö.h och däröver. Det var ett skyddat läge med minst sagt goda kommunikationer längs vattenlederna.

Här fanns också gott om jakt- och fiskemöjligheter. På strandängarna betade kor, hästar, får och getter. Svin bökade i marken. På åkrarna odlades bröd- och kubbvete (nära släktingar till vanligt vete). Runtom bebyggelsen växte lövträd som ask, asp, björk, hassel och lönn.

Kända boplatser från denna tid är Stora Lötgården, Bredåker, Husby och Berget.

Äldsta fyndet är resterna efter en möjlig offermåltid i Stora Lötgården. I en grop i marken låg krossade kokta djurben, som lagts ner i marken tillsammans med skärvsten och sädeskorn. Offergropen är daterad till period I (1700-1500 f. Kr). Nästan lika gammal är en kvinnograv i Bredåker.

Andra fynd kan verka mer oansenliga, men är viktiga pusselbitar i denna äldsta historia; nära klockstapeln vid Gamla Uppsala kyrka har man till exempel hittat ett sotlager – andra fynd från boplatserna är härdar och kokgropar.

2. Mellersta bronsålder - bronsgjuteri

Från Bredåker kommer de mest spektakulära fynden från detta skede. Här har arkeologerna grävt ut ett bronsgjuteri från period IV (1100-900 f. Kr) och V (900 – 700 f. Kr), där man tillverkat knivar och spännen. De spår som hittats efter smedernas verksamhet är gjuthärdar, gjutgropar, gropar för gjuteriavfall, deglar, gjutformar och bronssmältor.

Arkeologerna menar att det kan ha funnits ytterligare ett bronsgjuteri i Gamla Uppsala, på en boplats vid Regins väg har två bronsämnen hittats. Bronstillverkningen tyder på att de boende i Gamla Uppsala hade långväga kontakter.

3. Slutet av yngre bronsåldern - snabb agrar expansion

Under slutet av yngre bronsålder äger en snabb agrar expansion rum, man börjar odla emer/speltvete, korn och vete. Lövträd som al, asp, ek, hassel och lind får sällskap av barrträd som en och tall. Troligtvis blev bebyggelsen större redan under mellersta bronsålder, men det blir särskilt märkbart under slutet av yngre bronsålder.

Ett stort hus i Bredåker från period VI (700-500 f. Kr) sticker ut ur mängden, det har både rymt bostad och stall. Det verkar som att byggnaden har att göra med foderproduktion och nära huset har arkeologerna hittat årderspår.

Vid Berget finns både boplatslämningar och gravar, bland annat har man hittat bengömmor intill större stenblock.

De allra senaste upptäckterna

Även vid våra utgrävningar, i samband med järnvägsbygget i Gamla Uppsala, har fynd från bronsåldern gjorts.

- Ole Stilborg har identifierat keramik från bronsålder från ytan vid Solhem, det vill säga norr om Samnan. Möjligen ligger skärvorna dessutom i ett av husen där. Lämningarna vid Solhem ansluter till de mer omfattande lämningarna vid Bredåker, från särskilt yngre bronsålder med hus, verksamhetsytor och bronsgjutning, berättar arkeologen Hans Göthberg.

Dessutom har arkeologerna hittat två härdar från yngre bronsålder i hjärtat av Gamla Uppsala, den ena låg intill gamla brandstationen, den andra vid Storgården. Dessa har daterats med hjälp av kol-fjorton-metoden.

- Det finns därför ett ”bakgrundsbrus” med spår av verksamheter från bronsålder i de områden som vi undersökt, säger Hans Göthberg.    

Boplatser norr och söder om Samnan.
Hans Göthber sitter på marken med skärslev.