Forntida hjulspår, hus och drömfynd

Dags för årskrönika 2013 - del 2
Arkeolog vid huslämning.

Allt handlade inte om monumentala stolprader förra året! En hel del annat kom i dagen också; gamla vägar med synliga hjulspår, brunnar, gravar, kulturlager och så hus förstås. Det är dags för andra delen av vår årskrönika!

Hans Göthberg ägnade mesta tiden åt att undersöka boplatser från äldre järnålder – både uppe vid Samnan och intill skolan i Gamla Uppsala.

- Jag har börjat intressera mig för den tydliga konstrasten mellan de platser inom bosättningarna där flera hus överlagrar varandra, medan det i närheten ofta finns hus utan överlagring. Inom några bebyggelser har husen därmed legat på mer eller mindre samma plats under längre tid. Andra samtidiga bebyggelser som funnits nära intill har däremot varit relativt kortvariga och upphört eller flyttat till annan plats, säger Hans.

Hans menar att det säkerligen funnits flera vitt skilda orsaker till dessa kontraster, men kanske har sociala och ekonomiska skillnader samt traditioner spelat viss roll.

- Vi har sådana kontraster främst norr om Samnan, medan sådana ännu inte verkar vara lika tydliga vid skolan. På en plats norr om Samnan fanns en koncentrerad bebyggelse med sju hus som avlöst varandra. Särskilt intressant var att flera hus dessutom låg direkt invid och parallellt med den äldre vägsträckning vi fick fram, säger Hans.

Än är inte de mer detaljerade dateringarna klara.

- Därför är det osäkert om det finns några kronologiska avvikelser jämfört med vad vi vet från tidigare undersökningar, menar Hans.

På tal om vägsträckning så kan dessa sätta myror i huvudet på arkeologerna. Det har Robin Lucas fått erfara.

- Jag har ju grävt ett par väglämningar i år, kinkiga anläggningar och svåra att datera. Till exempel: säg att man tar kol från ett hjulspår. Okej: år 1156 kör en oxkärra över en 300 gammal härd som nötts fram av åtskilliga hjulpar. I härden har ved brunnit från 200-åriga furor. Kol fastnar och sitter kvar i vagnshjulet i halvannan fjärdingsväg innan det trillar av och jag hittar det 857 år senare. Vad har jag då daterat? Nu hade jag ett daterande medeltida knivbeslag i ett hjulspår. Men egentligen är det samma problem där, även om en bit brons inte är lika lättflyktig som kol. Det är sådana bryderier vi håller på med för tillfället, berättar Robin.

Till Anton Seilers bästa minnen från förra säsongen hör att han fick undersöka så många olika typer av anläggningar - och att han gjorde ett drömfynd bakom brandstationen.

- För min del blev fältsäsongen ganska mångfacetterad. Boplatslämningar såsom lager, hus, brunnar och gropar från yngre järnålder och medeltid blev jag riktigt bortskämd med i höjd med Sivs väg och Disavägen. Lämningarna var otroligt välbevarade. Nu kan vi verkligen knyta ihop de boplatsytor vi undersökte 2012 och förstå helheten mycket bättre, menar Anton.

När det blev dags att gräva boplatslämningarna från äldre järnålder bakom skolan blev det en hel del stolphål att undersöka för Antons del. Men det var inte här han gjorde sitt drömfynd, det kom fram i en grav.

- Säsongen avslutades med gravundersökningar bakom den gamla brandstationen, med många intressanta gravar på den relativt begränsade ytan. Nu har vi ytterligare ledtrådar kring framväxten och innebörden av det ursprungligen mycket stora gravfältet. Dessutom kom det fram många fina gravfynd vid sållningen. Fyndet av den fina gjutformen gjorde mig extra glad, det är bland de häftigaste föremålen jag någonsin har hittat, säger Anton.

Under året som gick följde mängder av nyfikna besökare med på våra guidade turer på utgrävningsområdet. Dessutom har många hört av sig till oss med frågor via mail, följt oss här på hemsidan och på facebook. Det är något som vi uppskattar!

- Stödet och intresset från allmänheten är någonting jag minns med värme, tack alla ni därute, avslutar Anton.      

Arkeologer vattensållar.
Gjutform.