Visst nappar det!

Fiskben som är mycket stora.

Arkeologen Elin Säll har fått en fin fångst i något som hon först trodde var ett stolphål.

- Men det verkar vara en skräphög där det ligger en halv kruka och en massa fiskben. Jag tolkar det som en grop fylld med avskräde, som legat i närheten av ett hus. Fiskben hör inte till vanligheten att hitta i Uppland eftersom förmultningsprocessen brukar förvandla benen till oigenkännlighet, berättar Elin 

Fiskbenen är verkligen något utöver det vanliga - de är som framgår av bilden ovan stora med välbevarade kotor. Snart kommer en osteolog att artbestämma den.

Fisken hittades på en boplats som precis börjat undersökas norr om Samnan, ungefär en kilometer norr om kungshögarna.

I trakterna kring Gamla Uppsala finns många forntida boplatser som ligger med någon kilometers mellanrum. En av dessa är större än de andra och kallas för ”Bredåkersboplatsen” – uppenbarligen har den klarat att livnära en stor befolkning.

- Vi kan se en bebyggelse på Bredåkersboplatsen från yngre bronsålder (cirka 1100-500 f. Kr) och framåt. Under förromersk järnålder (500-0 f. Kr) är det en stor expansion och under romersk järnålder (0-375 e. Kr) är bebyggelsen också kraftig. Men sen klingar det av under folkvandringstid (375-550 e. Kr), berättar arkeologen Hans Göthberg.

Boplatsen där fisken påträffades kan ha ingått i Bredåkerskomlexet. Undersökningsytan är ungefär 1500 kvadratmeter och man har precis banat av området med maskin. Fram träder stolphål, gropar, härdar och kulturlager. Arkeologerna har precis börjat undersöka ytan för hand.

- Hittills har vi hittat minst ett hus, kanske två men förmodligen blir det fler. Troligtvis är de från äldre järnålder, från år 0-500 e. Kr. Vid förundersökningen gjordes en kol-fjorton-datering på en härd, den var från folkvandringstid, säger Hans.

Intill Elins fiskrens beundrar Malin Lucas ett stolphål, det vill säga en nedgrävning där det en gång stått en takbärande trästolpe. Uppenbarligen har huset brunnit, på bilden längst ner på sidan kan man se resterna efter stolpen.

- Det är ett vackert stolphål! Det svarta underst är kol och obränt trä från stolpen och över det finns olika lager med aska. I stolphålen låg också ett fragment av en vävtyngd, säger Malin.

Det här är inte den enda boplats som undersökts i sommar, tidigare grävde man en bara några hundra meter öster om det ställe där man arbetar i dag. En boplats har också undersökt bakom skolan.

Runt år 600 e. Kr övergavs boplatserna i Gamla Uppsalas successivt, och en tolkning är befolkningen flyttar in till området närmast kungshögarna, där Storgården och GUSK-ladan ligger i dag, det vill säga väster om Vattholmavägen. Där har arkeologerna hittat ett tättbebyggt samhälle med ett hundratal hus.        

En halv lerkruka ligger i jorden.
Mörkfärgning med bränd trästolpe.