Forntida hjulspår!

Arkeolog som sitter framför ett par hjulspår.

Ibland hittar man spår från forntiden som är extra fascinerande, eftersom de inte ”borde” finnas kvar. Det kan röra sig om allt från brödbitar till tjärsvabbar – eller som en av de senaste upptäckterna i Gamla Uppsala: hjulspår.

Arkeologen Emelie Svenman undersöker just nu en gammal väg som löper tvärs över en boplats norr om Samnan.

- När vi schaktade märktes ett mörkare stråk som sträckte sig över boplatsen. När jag sedan började gräva för hand såg jag rännor i lermarken, säger Emelie.

Hjulspår i lermarker brukar oftast ha blivit sönderplöjda, så det här är en riktigt ovanlig upptäckt. I de fall vägar är bevarade är de oftast stensatta eller ligger på höjder där man inte odlat.

På en karta från 1701 finns vår väg med. Men enligt arkeologen Hans Göthberg ser den ut att vara övergiven på den tiden och på yngre kartor finns den inte med.

Men hur kan man då veta att hjulspåren inte är från 1700-talet? Vad är det som säger att de är forntida?

- Det lager som hjulspåren är nednötta i överlagras av ett lager med skärvsten, det talar för att det är förhistoriska, säger Hans.

 Skärvstenshögar fanns både under bronsåldern och järnåldern, men vägen ligger vid en boplats från äldre järnålder. Det är alltså möjligt att hjulspåren kan vara så gamla som 1500 år.

Det inre måttet mellan hjulparen är cirka 80 centimeter. Om man mäter avståndet från ena hjulspårets mitt till det andra hjulspårets mitt är avståndet 110 centimeter. Det stämmer in på mått från forntida vagnar, som man rekonstruerat i Danmark.