Vi är inte alltid ute och gräver 

Publicerad
2012-07-15

En hel del kontorsarbete väntar.

Ja 
n Mia Englund i full färd att registera fynd
Arkeologen Mia Englund i full färd att registera fynd Foto: Anneli Sundkvist
– Något som ofta förvånar besökare är att det i jobbet som arkeolog faktiskt ingår ganska mycket kontorsarbete. ”Jasså? Vad gör ni då?”, brukar många fråga. Svaret är att vi registrerar och tolkar det vi hittat, berättar Anneli Sundkvist.

Arkeologernas material består inte bara av fynd som glaspärlor, knivar och bältesbeslag. Man sysslar också med anläggningar och kulturlager.

– När det gäller anläggningar, som till exempel spår efter gamla hus, finns det inte så mycket bevarat i marken eftersom man mestadels byggde i trä. Oftast hittar vi bara märken i marken som visar var olika konstruktioner en gång stått. Mer tydliga för alla och envar är gravanläggningar som ofta konstruerats i sten, säger Anneli.

Kulturlager

Den andra stora kategorin är kulturlager, som bildats där människor gjort något, till exempel slängt sopor eller odlat.

– Samlingsnamnet för anläggningar och lager är kontexter. Dessa grävs ut, men kan av naturliga skäl inte sparas i sin helhet och vi kan inte heller ta in all sten som ingår i en grav. Istället dokumenterar vi på olika sätt: mäter in med GPS, fotograferar, ritar av och beskriver i text – bland annat i blankettform, säger Anneli.

Resultatet blir en ansenlig mängd data, både digital och i pappersform. Alla föremål (det vill säga fynd), hela eller trasiga genomgår samma process. De mäts in och tas in för närmare beskrivning och tolkning.

Registrering

Nu i mitten av juli, har vi just avslutat undersökningarna av några delytor och en av grävningarna är semesterstängd. Då passar arkeologerna på att lägga extra tid på att se till att registreringen av kontexter och fynd är i fas och att inga fel har smugit sig in.

Alla fynd och allt dokumentationsmaterial registreras i ett övergripande dataprogram som heter Intrasis. På detta sätt kan man få spridningskartor och identifiera hur människor har bott, rört sig och arbetat för tusen år sedan.

– Informationen på blanketterna förs över till Intrasis och vi kontrollerar så att saker hänger ihop på rätt sätt och att beskrivningarna stämmer med inmätningarna. Fynden vägs, mäts och beskrivs. De kategoriseras sedan beroende på användning (t.ex. husgeråd, byggnadsdelar, dräkt, transport) och material (t.ex. keramik, sten, järn), säger Anneli.  

Vad finns inne i rostklumpen?

Vissa typer av fynd specialregisteras av experter redan från början. Ett exempel är allt som har med metallhantverk att göra.

– För ”vanliga” arkeologer ser sådana lämningar bara ut som rostklumpar och metall som klippts sönder, men specialistanalyser kan säga väldigt mycket om hur man arbetade med metall och varifrån råvarorna kom. Därför samlas allt sådant material från hela projektet, berättar Anneli.

En ganska spännande del av fyndregistreringen är att försöka lista ut vad saker och ting har varit. Det är nämligen inte alltid självklart eftersom många föremål är sönderbrutna, krossade eller täckta av rost. Här behövs gedigen arkeologisk kunskap (som arkeolog lär man sig nya saker hela livet) och litteratur som man kan jämföra med.  

– Arbetet med registrering pågår parallellt med fältarbetet hela säsongen. Att vara arkeolog handlar verkligen inte bara om att få undan en massa jord. Nej, man får vara lite datakunnig och ha kunskap om kulturutvecklingen under olika perioder. Men det är nog omväxlingen som tilltalar de flesta arkeologer. Det händer mycket hela tiden, säger Anneli Sundkvist.    

Ett gäng fynd packade färdigregistrerades och förpackade för vidare transport till konservering.
Ett gäng fynd packade färdigregistrerades och förpackade för vidare transport till konservering. Foto: Anneli Sundkvist
En lagom stark magnet är det bästa sättet att säga om en klump är järnhaltig eller ej.
En lagom stark magnet är det bästa sättet att säga om en klump är järnhaltig eller ej. Foto: Anneli Sundkvist
Senast uppdaterad: 2012-07-15