Våtmarker och nedbrunna byar

Det här drömmer arkeobotanikern om

Anneli med en borr i handen.

När Anneli Ekblom letar spår efter forntiden behöver hon mikroskop med upp tilll 1000 gångers förstoring. 

Vad gör egentligen en arkeobotaniker, Anneli?

- Vi undersöker jordprover från arkeologiska utgrävningar, som man hämtat från till exempel stolphål, fyllning i grophus, brunnar eller gravar. Här finns fröer, skal, kärnor och pollen som intresserar oss.

- För mig som arkeobotaniker är det sammanhang mellan människor och människor - och mellan människa och landskap som jag vill upptäcka. Jag befinner mig alltså fortfarande på en fascinerande upptäcktsfärd!  

Finns det något kvar av detta efter alla hundratals, kanske tusentals år?

- Oftast är det förkolnat material vi arbetar med, eftersom organiskt material sällan bevaras på arkeologiska fyndplatser.

- Om vi har riktig tur hittar vi arkeologiska kontexter som har varit fuktiga genom tid, som brunnar eller våtmarker. Här bevaras organiskt material väl och vi får en bättre bild av vilka växter som förekommit på platsen.  

Vilka svar är ni ute efter?

- Syftet är att skapa oss en bild av hur miljön har sett ut på platsen. Vi vill se hur människor i Gamla Uppsala har byggt och omskapat landskapet genom att röja eller plantera skog, genom jordbruk och betesbruk. Vi frågar oss vad man odlade och hur det gick till.  

- Gamla Uppsala är också mycket medvetet skapat. Man har byggt platsen för att den ska vara imponerande - inte bara genom högar och hus utan också genom att förändra det fysiska landskapet.      

Vad kan maten säga om dåtidens invånare i Gamla Uppsala? 

- Liksom idag var mat och kosthållning i Gamla Uppsala kopplad till identitet, social tillhörighet och status. Vårt material är en viktig källa till förståelse hur samhällets sociala relationer kan ha sett ut.  

Vilket är det intressantaste fyndet i Gamla Uppsala – hittills?

- Det mest spännande med Gamla Uppsala är just Gamla Uppsala i sig själv och de sammanhang som finns här. Gamla Uppsala har genom tiderna varit en betydelsefull plats där alla samhällskategorier finns representerade. Samtidigt var det ett ställe där människor hade kontakter med en stor omvärld.  

Vad är din mest intressanta upptäckt någonsin?

- Återigen så är det snarast sammanhangen som jag tycker är intressanta. Jag har varit med på utgrävningar på platser i våtmarker där det organiska materialet är välbevarat och det är otroligt spännande för oss arkeobotaniker för då hittar vi alla de fröer och växtdelar som vi annars inte hittar. Vi kan gå så mycket längre i vår tolkning då.  

- Min dröm är att någon gång stöta på en hel by som har brunnit så där lagom mycket att botaniska materialet har förkolnats i perfekt tillstånd - där alla sammanhang finns bevarade. Detta naturligtvis i kombination med en lagom stor sjö att ta pollenprover från för en förståelse av landskapsförändring. Tills (I wish!) det händer så tror jag att Gamla Uppsala kommer att förbli det mest intressanta sammanhang som jag har undersökt.

Hur blir man arkeobotaniker?

- Jag har kombinerat mina studier i arkeologi med kvartärgeologi och det är en bra kombination som grund. En grundläggande kurs i biologi och framförallt botanik är också bra.  

- Det finns också arkeobotaniska utbildningar vid några universitet. Förutom formell utbildning krävs det flera års praktik. Jag hade själv turen att till en början bli arkeobotanisk assistent och fick därmed praktik under handledning.