Snart sätts spaden i marken

Det är inför Trafikverkets utbyggnad av Ostkustbanan, som arkeologer nu får tillfälle att gräva ut ett nästan 70 000 kvadratmeter stort område. Fornlämningarna som ska undersökas är främst från järnålder och medeltid, ungefär från år 0 till 1500-talet.
Gamla Uppsala högar

– Det är en fantastisk och unik möjlighet att få kunskap om Gamla Uppsala som helhet, säger projektledaren Lena Beronius Jörpeland från Riksantikvarieämbetet. 

Förhoppningen är att kunna följa samhällsförändringar under 2000 år och belysa den sociala mångfalden i Gamla Uppsala – alltså inte bara den storslagna eliten, utan också trälarna, hantverkarna och bondefamiljerna.

I Gamla Uppsala härskade sveakungarna, som menade att de var släkt med fruktbarhetsguden Frej. Här byggdes monumentala gravhögar, maktens människor samlades vid stora gästabud och man firade religiösa högtider där det offrades till gudarna. 

Även efter kristnandet spelade platsen en stor roll. 1164 blev Gamla Uppsala Sveriges första ärkebiskopsstift och vid samma tid uppfördes en domkyrka intill kungshögarna. Fortfarande var platsen viktig för kungamakten. Gamla Uppsala var Upplands största by och en del av den ägdes av kronan. 

– Vi kommer att undersöka delar av Gamla Uppsala som än så länge varit ganska okända. Under marken finns både gårdslämningar och gravar. Dessa lämningar är - tillskillnad från högarna och husterrasserna vid kyrkan - inte synliga ovan mark, säger Lena Beronius Jörpeland.   

Utgrävningen kommer att pågå under 2012 och 2013 och är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Upplandsmuseet och Societas Archaeologica Upsaliensis.