Söder om Storgården, mellan Sivs väg och Vattholmavägen,
fortsätter undersökningen av boplatsen.
Eftersom dessa båda vägar fanns
redan under forntiden, utgjorde de begränsning av den gård, som man nu håller
på att undersöka.
– På
den här plana och fina ytan har det legat en medeltida gård, med
ekonomibyggnader som lada och uthus, säger arkeologen Tomas Westberg.
Det är inte bara spår efter hus som syns i marken, utan
också rester efter en gammal trädgårdsodling.
– Man
kan se att det varit en odlingsyta, framförallt genom makrofossilanalys, men
även genom att jorden saknar sten och är lucker. Dessutom ligger det aska i
jorden som kan vara spår efter gödselmedel, säger Tomas.
Men det som kanske mest tilldragit sig arkeologernas
uppmärksamhet är en mycket ovanlig huskonstruktion. Det som finns kvar av den
är en ränna i marken med fyra stora stolphål.
I ett av dem hittades en fin dubbelhelkam av ben från tidigt
1100-tal. Förmodligen har den lagts ned som ett husoffer då byggnaden
uppfördes. Men det är inte benkammen som är intressant i sammanhanget, utan hur
huset en gång uppfördes.
– Under
vikingatiden är det vanligt med hus där rader av stolpar bär upp taken. Men
parallellt, och framförallt senare, förekommer också syllbyggda hus, där
väggarna bär taket. Dessa hus har antingen en nedgrävd syll eller en syll som
lagts på marken, säger Tomas.
Men den här konstruktionen, med de fyra stolparna som bildat
vägg och som vilat i en ränna, liknar ingenting annat, enligt Tomas.
– Takets tyngd har vilat mot den här väggen, men det finns
inga spår efter någon tvärgående syll i marken. Det är inte heller ett
knuttimrat hus, eftersom det har sin speciella stolpkonstruktion. Rännan har
även en skarp kant som jag tror har fungerat som väggstöd. Det här är helt
enkelt den felande länken mellan ett stolphus och en syllburen byggnad, menar
Tomas.
Det kan vara någon byggherre som sett konstruktionen
utomlands, men det kan också vara en påhittig person hemmavid som kommit på en
egen idé om hur man bygger hus.
– När
kyrkorna byggdes infördes ganska avancerad byggteknik, detta gjorde att
allmogens byggteknik utvecklades parallellt. Den som byggde det här huset kan
ha inspirerats av den träkyrka som fanns här i Gamla Uppsala innan stenkyrkan
byggdes, säger Tomas.
Ytterligare en spännande aspekt med huset är hur det ligger
orienterat mot Sivs väg.
– Därmed har man åsidosatt en funktion som uppfattades som viktig under
vikingatid, nämligen att placera husen i öst – västlig riktning för att få så
mycket sol som möjligt längs ena långsidan, säger Tomas.