Ovanlig huskonstruktion från 1100-talet 

Publicerad
2012-07-24

Den felande länken mellan stolphus och syllburen byggnad

Ja 
Kan grävs fram ur stolphål.
En kam som hittades i ena stolphålet kan datera byggnaden till 1100-tal. Foto: Tomas Westberg

Söder om Storgården, mellan Sivs väg och Vattholmavägen, fortsätter undersökningen av boplatsen. Eftersom dessa båda vägar fanns redan under forntiden, utgjorde de begränsning av den gård, som man nu håller på att undersöka.

– På den här plana och fina ytan har det legat en medeltida gård, med ekonomibyggnader som lada och uthus, säger arkeologen Tomas Westberg.

Det är inte bara spår efter hus som syns i marken, utan också rester efter en gammal trädgårdsodling.

– Man kan se att det varit en odlingsyta, framförallt genom makrofossilanalys, men även genom att jorden saknar sten och är lucker. Dessutom ligger det aska i jorden som kan vara spår efter gödselmedel, säger Tomas.

Men det som kanske mest tilldragit sig arkeologernas uppmärksamhet är en mycket ovanlig huskonstruktion. Det som finns kvar av den är en ränna i marken med fyra stora stolphål.  

I ett av dem hittades en fin dubbelhelkam av ben från tidigt 1100-tal. Förmodligen har den lagts ned som ett husoffer då byggnaden uppfördes. Men det är inte benkammen som är intressant i sammanhanget, utan hur huset en gång uppfördes.

– Under vikingatiden är det vanligt med hus där rader av stolpar bär upp taken. Men parallellt, och framförallt senare, förekommer också syllbyggda hus, där väggarna bär taket. Dessa hus har antingen en nedgrävd syll eller en syll som lagts på marken, säger Tomas.

Men den här konstruktionen, med de fyra stolparna som bildat vägg och som vilat i en ränna, liknar ingenting annat, enligt Tomas.

– Takets tyngd har vilat mot den här väggen, men det finns inga spår efter någon tvärgående syll i marken. Det är inte heller ett knuttimrat hus, eftersom det har sin speciella stolpkonstruktion. Rännan har även en skarp kant som jag tror har fungerat som väggstöd. Det här är helt enkelt den felande länken mellan ett stolphus och en syllburen byggnad, menar Tomas.

Det kan vara någon byggherre som sett konstruktionen utomlands, men det kan också vara en påhittig person hemmavid som kommit på en egen idé om hur man bygger hus.

– När kyrkorna byggdes infördes ganska avancerad byggteknik, detta gjorde att allmogens byggteknik utvecklades parallellt. Den som byggde det här huset kan ha inspirerats av den träkyrka som fanns här i Gamla Uppsala innan stenkyrkan byggdes, säger Tomas.

Ytterligare en spännande aspekt med huset är hur det ligger orienterat mot Sivs väg.

– Därmed har man åsidosatt en funktion som uppfattades som viktig under vikingatid, nämligen att placera husen i öst – västlig riktning för att få så mycket sol som möjligt längs ena långsidan, säger Tomas.

Rännan med de fyra stolphålen
Rännan med de fyra stolphålen Foto: Tomas Westberg
Senast uppdaterad: 2012-07-24