En plats för härskare, handel och hantverk

Gamla Uppsala är en plats där makt och religion gått hand i hand – både under hednisk och kristen tid.
Under förkristen tid arrangerade förmodligen kungarna religiösa ceremonier på platsen. Under medeltiden ägde den kristna kungamakten marken, och det är ingen tillfällighet att Sveriges första ärkebiskopssäte förlades just hit vid mitten av 1100-talet.      

Redan under slutet av 500-talet och början av 600-talet uppfördes de monumentala Kungshögarna. Men det är under de efterföljande seklen som Gamla Uppsala upplever sin storhetstid. 

En centralplats

Från tidig vendeltid (550 – 800 e. Kr) till 1100-talet var Gamla Uppsala en så kallad centralplats. Så kallas ett centrum som spelade stor roll ekonomiskt, socialt, politiskt och religiöst. 

Till en centralplats knöts viktiga funktioner för de styrande i samhället. Här fanns möjlighet att hålla ting och utöva viktiga religiösa och rituella ceremonier. Här kunde man också hålla marknad, hit kom handelsmän och hantverkare. 

En centralplats utgjorde en arena för eliten i samhället. Men platsen innebar också en stor ansamling av folk ur alla befolkningsgrupper i samhället, inte bara det högsta skiktet. 

Gamla Uppsala i skriftliga källor

Att det här verkligen var fallet i Gamla Uppsala kan man läsa sig till i tidiga skriftliga källor, även om man ska förhålla sig kritiskt till dem. 

Till exempel kallas Gamla Uppsala för ”kungasäte” i Ynglingatal och i Heimskringla berättas det att man höll ting här. 

Adam av Bremen skildrar offerritualer och under medeltiden ägde Distinget rum här, en marknad som säkerligen har rötter långt bak i tiden. 

De arkeologiska undersökningarna som gjorts förtydligar bilden av Gamla Uppsala som centralplats. Här har det exempelvis funnits verkstäder, där hantverkare bland annat arbetat för makthavarna på platsen. 

Rester efter deglar, slagg, gjuterihärdar samt brons, bly, guld, glas och granater, visar att man ägnat sig åt ett avancerat hantverk på flera ställen i området. 

Var bodde man?

Den yttersta eliten som styrde i Gamla Uppsala höll till norr om dagens kyrka i storslagna hallbyggnader. Dessa var uppförda på konstgjorda platåer för att synas bättre– de så kallade Kungsgårdsplatåerna. 

Var resten av befolkningen – bönder, trälar och hantverkare – bodde och hur denna bebyggelse var ordnad är fortfarande ganska okänt.  

Den östra delen av Gamla Uppsala, som senare kom att kallas Kyrkbyn eller Storbyn, är just nu föremål för arkeologiska undersökningar. Det är helt klart att det fanns en omfattande bebyggelse i Gamla Uppsala både under förhistorisk tid men även under medeltiden. 


Läs mer om Gamla Uppsala innan Gamla Uppsala